publicerad: 2021  
kenning kenningen kenningar
kenn·ing·en
substantiv
ken`ning
(svår­tydd) poetisk om­skrivning i forn­nordisk, särsk. fornisländsk, poesi; vanligen med mytologiska an­spelningar
en typisk kenning är "drakens bädd" för "guld"
belagt sedan 1689; av isl. kenning med samma betydelse, till kenna 'benämna, kalla', samma ord som känna