publicerad: 2021  
macka mackan mackor
mack·an
substantiv
mack`a
● var­dagligt smörgås
dubbelmacka; korvmacka
varma mackor; breda en macka; hon valde en macka med ägg och kaviar
○ äv. bildligt, sär­skilt var­dagligt fin (fot­bolls)passning
han serverade en delikat macka till NN, som blev helt fri
kasta macka kasta flata stenar så att de studsar på vattnetde gick ner till stranden och kastade macka
belagt sedan 1910; slangord av ovisst urspr.; ev. till sv. dial. macka 'arbeta; förfärdiga', samma ord som tyska machen 'göra'