publicerad: 2021
position
positionen positioner
pos·it·ion·en
substantiv
1
område med välbestämt läge och begränsad omfattning, där någon eller något befinner sig vanligen med tanke på de möjligheter detta läge erbjuder
anfallsposition
från sin position på taket hade han god överblick
○
spec. sjöfart
positionsbestämning
läsa av fartygets position
○
spec. äv. astronomi
en himlakropps läge på himmelssfären
bestämma solens position på himmelen
○
äv. om läge i förhållande till andra, särskilt i hastighetstävling (ibland äv. om det bästa läget i viss situation)
hon hade en bra position omedelbart bakom den ledande tyskan; han lyckades inte komma i position för att attackera
○
äv. bildligt, spec.
social ställning, status
maktposition
en författare med en erkänd position; alla syskonen nådde framskjutna positioner i samhället
○
spec. äv.
ståndpunkt
partiets position i energifrågorna
belagt sedan 1795;
av lat. posit´io 'ställning; läge', till po´nere 'ställa'; jfr ursprung till
apposition,
ponera
2
fotställning i klassisk balett
varje rörelse i klassisk balett skulle utgå från någon av de fem positionerna
○
ibland äv. om kroppsställning i allmänhet
hon satt obekvämt inklämd i hörnet och bytte hela tiden position
belagt sedan 1782
3
militär försvarsställning
bataljonen lyckades hålla positionerna
○
äv. bildligt
flytta fram positionerna i debatten; partiet höll positionerna vid det senaste valet
belagt sedan 1758