SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 mono ingen böjning, utrum substantiv [mån´o] el. [må´no] ● ljudinspelning för återgivning i en kanal dvs. utan stereoeffekt ○ äv. om motsvarande ljudåtergivning JFR stereo belagt sedan 1950-talet; till grek. mon´os 'ensam'; jfr ursprung till monark, monism, munk SO Alfabetisk lista monism subst. monist subst. monitor subst. monke subst. mono- förled mono subst. monocykel (cykel) monofena subst. monoftong subst. monoftongera verb monogam adj. Till alla ordböcker