publicerad: 2021
trohet
troheten
tro·het·en
substantiv
1
iakttagande av varaktig vänskap eller förbundenhet med någon
SE
1tro 4
trohet (mot någon/något)
trohet (mot någon)
trohet (mot något)
svära trohet till ledaren; troheten mot kamraterna
○
spec. i fråga om erotiska förhållanden
de lovade varandra evig trohet
○
äv. utvidgat
det att ståndaktigt hålla fast vid något
plikttrohet
obrottslig trohet; troheten mot idealen
belagt sedan 1484 (Josua bok, Domare boken);
fornsvenska trohet
2
god överensstämmelse med någon förlaga eller dylikt
JFR
trogen 2
trohet (mot något)
översättningens trohet mot originalet
belagt sedan 1747