publicerad: 2021  
rättesnöre rätte­snöret rätte­snören
rätte|­snör·et
substantiv
rätt`esnöre
(viss) före­teelse som ger hjälp vid val av handlings­alternativ särsk. om moralisk före­skrift
(någons) rättesnöre
ett rättesnöre (för någon/något)
ett rättesnöre (för någon)
ett rättesnöre (för något)
Guds ord var hans enda rätte­snöre i livet
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska rättesnöre; urspr. om ett snöre som sträcktes för att markera en rät linje