publicerad: 2021  
säd säden
säd·en
substantiv
1 gräsväxter vars frukter an­vänds som livs­medel eller kreaturs­foder t.ex. vete, råg, havre och korn; vanligen med obestämd syftning på ett el. flera sädes­slag
sädesfält; stråsäd
tröska säden; mala säden till mjöl; säden vajade på fälten
○ äv. om de korn­lika frukterna
JFR spannmål
sädesbinge; sädesbrännvin; sädessilo
en säck säd; mala säden till mjöl
○ äv. ut­vidgat om (storfröiga) odlade balj­växter i sammansättn.
JFR fodersäd
trindsäd
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska säþ 'ut­säde; sådd; säd', sidoform till saþ 'säd'
2 sperma
SYN. sädesvätska
sädescell; sädesuttömning
belagt sedan 1487–91 Lucidarius (Svenska Kyrkobruk)
3 bibliskt, ålderdomligt av­komlingar vanligen i många led
Abrahams säd
belagt sedan 1526