publicerad: 2021  
stör stören störar
stör·en
substantiv
1 stång av trä
störa; gärdsgårdsstör; humlestör
en fall­grop med spetsade störar
in­om stadens hank och stör se hank
belagt sedan mitten av 1300-talet (Helsinge-Lagen); fornsvenska stör 'stör; stav'
2 typ av (stor) strål­fenig fisk som har brosk­artat skelett och ut­draget nos­parti och var­av vissa arter ger rysk kaviar
störrom
belagt sedan 1538; trol. av tyska Stör med samma betydelse; jfr fornsvenska styrja med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.