publicerad: 2021
tålamod
tålamodet
tåla|mod·et
substantiv
●
förmåga att uthärda (förekomst av något oönskat) utan att bli (öppet) irriterad
tålamod (att+verb)
tålamod (med någon/något)
tålamod (med någon)
tålamod (med något)
oändligt tålamod; pröva någons tålamod; fresta någons tålamod; tappa tålamodet; vid den femte felringningen förlorade hon tålamodet; han visade stort tålamod med de bråkiga barnen; man måste ha en ängels tålamod för att inte irritera sig på tv-reklam; hennes tålamod tröt till sist
○
äv.
förmåga att länge ägna sig åt något (svårt) utan att tröttna; särsk. om förmåga att vänta
barnen har inte tillräckligt med tålamod för att lägga pussel; en ornitolog måste vara utrustad med en god portion tålamod