publicerad: 2021
krok
kroken krokar
krok·en
substantiv
1
långsmalt föremål som delvis är krökt till ungefär halvcirkelform och används för att gripa, hålla fast el. hänga upp något; spec. för fiske
rocken hängde på kroken; han satte mask på kroken; abborren hade svalt kroken
○
spec. äv. om vissa snacks
vanligen plur.
majskrokar; ostkrokar
få någon på kroken
få någon att binda sigt.ex. för äktenskap:
hur gör man då för att få förhållandet att hålla när man väl har fått någon på kroken?
lägga sina krokar för någon
försöka fånga någonför att få med fler på förslaget lade de sina krokar för vågmästarpartierna
nappa på kroken
låta sig övertalasett intressant erbjudande som har fått många kunder att nappa på kroken
2
något vardagligt
i vissa uttryck
område i utkant, räknat från viss utgångspunkt
hon lär vara någonstans här i krokarna
belagt sedan 1735
3
boxningsslag med böjd arm
en krok (mot någon/något)
en krok (mot någon)
en krok (mot något)
belagt sedan 1922