publicerad: 2021  
teckna tecknade tecknat
verb
teck`na
1 med­dela sig med gester el. andra kropps­rörelser
någon tecknar (något) någon tecknar (åt någon att+verb)
hon tecknade åt honom att gå åt sidan
○ spec. ut­trycka (något) språkligt med hjälp av tecken i ett tecknat språk
JFR teckenspråk 2
belagt sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser); fornsvenska tekna 'ge tecken; ut­märka; före­ställa'; till tecken
2 något ålderdomligt skriva sin namn­teckning eller dylikt; vanligen som bekräftelse på att man åtar sig något
någon tecknar något
teckna sitt namn under ett kontrakt
○ äv. med konstruktions­växling med namn­teckning förbinda sig att köpa
JFR teckna sig 1
teckna en försäkring; teckna aktier
belagt sedan 1541
3 ibland med partikelnav ut­forma (konstnärlig) bild med penna, kritor eller dylikt
JFR rita 1
tecknare
någon tecknar (något)
någon tecknar (av någon/något)
någon tecknar (av någon)
någon tecknar (av något)
teckna efter modell; hon tecknar i tusch; hon tecknade av en massa människor
○ äv. bildligt
han tecknar ett sympatiskt porträtt av den tidigare stats­ministern i boken; hon tecknade snabbt bak­grunden till den aktuella situationen
○ i perfekt particip äv. i substantivisk an­vändning tecknad film
se på tecknat
belagt sedan 1639
tecknatecknande, teckning
teckna ned, teckna ner, teckna sig