publicerad: 2021  
tillfällig till­fälligt till­fälliga
till|­fäll·ig
adjektiv
till`fällig
1 som före­kommer eller är verksam bara under begränsad tid
MOTSATS 1permanent, varaktig JFR interimistisk, provisorisk, temporär
till­fälliga bestämmelser; tabletten gav bara till­fällig lättnad; ett till­fälligt av­brott i sändningen; håll­platsen var till­fälligt flyttad (adverbial)
○ spec. juridik
lagen om till­fälligt omhänder­tagande
○ äv. om person, med tanke på kort­varig verksamhet, när­varo eller dylikt
en till­fällig gäst
belagt sedan 1557
2 som (ut­vecklar sig på ett sätt som) inte kan förut­ses
SYN. slumpartad
händelsernas till­fälliga spel; de var bara till­fälligt bekanta (adverbial); till­fälligt formade flockar av dryckes­bröder (adverbial)
belagt sedan 1627