publicerad: 2021  
tråckla tråcklade tråcklat
verb
tråck`la
● ibland med partikel, sär­skiltfast, ihop sy (till­fälligt) med långa stygn
JFR 3nästa
tråckla (fast/ihop något)
tråckla (fast något)
tråckla (ihop något)
hon tråcklade fast en spets vid blusen
○ äv. bildligt om att syssla med något (svåröverskådligt) på ett föga ändamåls­enligt sätt
laget tråcklar för mycket – det blir ingen udd på an­fallen
○ ofta med ton­vikt på resultatet med partikelnihop (med svårighet) få till stånd
stats­ministern måste tråckla ihop en ny regering
belagt sedan 1755; av lågtyska trakeln med samma betydelse; av ovisst urspr.
tråcklatråcklande, tråckling
tråckla sig