publicerad: 2021
underställa
underställde underställt, presens underställer
verb
●
ofta pass.
ge (någon) rätt att bestämma över
någon/något underställs (någon/något)
någon underställs (någon)
någon underställs (något)
något underställs (någon)
något underställs (något)
styrkorna ska underställas arméchefen; frågan ska underställas styrelsen(s prövning)
○
äv.
ge (någon) tillfälle att göra bedömning av
domen underställdes domstolens prövning
belagt sedan 1634
underställaunderställande, underställning