publicerad: 2021  
undrande ingen böjning
undr·ande
adjektiv
un`drande
● som ut­trycker undran ibland med ton­vikt på ifråga­sättande eller dylikt
undrande (till någon/något/sats)
undrande (till någon)
undrande (till något)
undrande (till sats)
undrande (inför/över något/sats)
undrande (inför något)
undrande (inför sats)
undrande (över något)
undrande (över sats)
barnens undrande blickar; de förbipasserande ställde sig undrande till spektaklet
belagt sedan början av 1500-talet (Ett forn-svenskt legendarium); fornsvenska undrandhe