publicerad: 2021  
ung ungt unga, komparativ yngre, superlativ yngst
adjektiv
● som har levt en för­hållandevis kort tid särsk. om människa men äv. om (högre) djur etc., växt; vanligen inte om något levande i sitt allra tidigaste stadium
MOTSATS gammal 1
ungbjörk; ungdom; unghäst; purung
hon är inte längre en liten flicka utan en ung kvinna; han är för ung för att köra bil; några unga frukt­träd
○ ibland äv. om mot­svarande tids­period
han blev chef redan i unga år
○ ofta med ton­vikt på utvecklingsmöjligheter
en ung, lovande spelare; vi söker en ung, energisk med­arbetare; hon var ung och hade aptit på livet
○ ibland med ton­vikt på inre egenskaper
han är 80 år men ung till sinnes; barn­barnen gör henne ung på nytt
○ äv. om icke-levande före­teelse som existerat för­hållandevis kort tid
en ung nation; när seklet var ungt
○ spec. om grupp, rörelse eller dylikt som vill stå för något nytt
unghöger
en grupp författare som kallade sig Det unga Sverige
○ ofta substantiverat
även de unga förstår att man måste pensions­spara
○ i komparativ äv. för att skilja två personer med samma namn, t.ex. fader från son ofta i förkortningend.y.
Sten Sture den yngre
de unga tu se tu
belagt sedan 1000-talet (runsten, Blacksta, Södermanland (Sveriges runinskrifter)); runform ukr, fornsvenska unger; gemensamt germanskt ord, med mot­svarighet i bl.a. lat. juven´cus 'yngling; ung­häst'; jfr ur­sprung till jungfru