publicerad: 2021
utrymma
utrymde utrymt, presens utrymmer
verb
1
få alla människor avlägsnade från lokal, område eller dylikt
någon utrymmer något
man tvingades utrymma lokalen på grund av bombhotet
○
äv.
flytta ut alla inventarier och föremål från
lägenheten skulle vara utrymd senast den 31:e augusti
○
äv.
få att lämna visst område
civilbefolkningen utrymdes inför den väntade bombningen av staden
belagt sedan ca 1640
2
lämna
någon utrymmer något
trupperna utrymde fästningen
belagt sedan ca 1600