publicerad: 2021
vestal
vestalen vestaler
vest·al·en
substantiv
●
historiskt
ofta plur.
ung prästinna som underhöll elden i Vestatemplet i Rom och var förpliktad till kyskhet
○
någon gång äv. om sexuellt avhållsam kvinna i allmänhet
belagt sedan 1768;
till lat. vesta´lis 'helgad åt Vesta' (namn på hemmets gudinna)