publicerad: 2021
ande
anden andar
and·en
substantiv
an`de 
1
ofta i religiösa sammanhang
sällan plur.
den högsta formen av medvetande hos människan
JFR
psyke 1
○
äv.
skapande andlig kraft
han är död, men hans ande lever
○
ibland äv.
person ofta med tonvikt på (stor) skaparkraft, (viss) karaktär eller dylikt
den omtalade och produktive författaren, en stor ande; en orolig ande
någons ande svävar över något
något är tydligt inspirerat av någonSherlock Holmes ande svävade över Svenska deckarakademins sammanträde
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Aspö, Södermanland);
vanligen runform anta (dat.); fornsvenska ande; gemensamt germanskt ord, urspr. 'andetag'; bet. 'själ' efter mönster av lat. spi´ritus 'ande; själ'; besläktat med lat. an´ima 'luft; andedräkt; själ' och med an´imus 'själ'
2
ett övernaturligt väsen med varierande funktioner; spec. i kristendomen om en av personerna i treenigheten
JFR
gud
den helige Ande
○
i folktro och mytologi ofta om besjälade naturföreteelser eller dylikt
vattenande
en ond ande; öknens ande; anden i flaskan
○
äv. allmännare
spöke, gengångare
tro på andar
belagt sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
Anden vill, men kroppen är svag.
Bibel 2000, Matteus 26:41
