publicerad: 2021  
alibi alibit alibin
alibi·na
substantiv
a´libi el. a`libi
● faktum som bevisar att en person inte kan ha begått ett visst brott vanligen om någon/något som kan bevisa att veder­börande vid tid­punkten för brottet befann sig på annan plats
alibi (för något/att+verb)
alibi (för något)
alibi (för att+verb)
han har ett vatten­tätt alibi för mord­natten
○ äv. bildligt om en­staka positivt in­slag som ut­gör en sorts ur­säkt för flera negativa
den stora dam­tidningen har en författar­intervju som kulturellt alibi
belagt sedan 1856; till lat. al´ibi 'annor­städes'