publicerad: 2021
bekräftelse
bekräftelsen bekräftelser
be·kräft·els·en
substantiv
1
något som fastslår riktigheten av visst antagande direkt el. indirekt
bekräftelse (av/på något/sats)
bekräftelse (av något)
bekräftelse (av sats)
bekräftelse (på något)
bekräftelse (på sats)
han fick bekräftelse på sina misstankar; myndigheternas bekräftelse av uppgifterna
belagt sedan ca 1680
2
mindre brukligt
det att ge giltighet åt något på mer el. mindre formellt sätt
SE
bekräfta 2
bekräftelse (av något/sats)
bekräftelse (av något)
bekräftelse (av sats)
belagt sedan 1526
3
visad uppskattning
SE
bekräfta 3
självbekräftelse
det är roligt att få bekräftelse för sitt arbete
belagt sedan 1987