publicerad: 2021  
bortavaro borta­varon
eller
bortovaro borto­varon
borta|­varon, borto|­varon
substantiv
[bårt`-]
● vistelse på annan plats än den förväntade el. vanliga
JFR frånvaro
(någons) bortavaro (från något)
mor­föräldrarna tog hand om barnen under föräldrarnas borta­varo
belagt sedan 1344 (stadga utfärdad av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska bortovara, till vara 'vistelse'; jfr ur­sprung till närvaro, samvaro, 4vara 1