SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 förning förningen förningar för·ning·en substantiv fö`rning ● något ålderdomligt mat som en gäst har med sig till ett gästabud eller dylikt; t.ex. vid begravning JFR medföra 1 förningskorg belagt sedan 1345 (stadga utfärdad av kung Magnus om regler för frälset m.m. (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska förning; till föra i bet. 'ha med sig' SO Alfabetisk lista förnickla verb förnimbar adj. förnimma verb förnimmelse subst. förnimmelseverb (verb) förning subst. förningskorg (förning) förns subjunktion förnuft subst. förnuftig adj. förnuftsbud (bud) Till alla ordböcker
