publicerad: 2021  
farfar farfarn farfäder
även
farfader far­fadern farfäder
far|­far, far|­fadern
substantiv
[far´-] el. [far`-]
● far till (en viss persons) far
JFR farföräldrar, farmor
någons farfar farfar till någon
belagt sedan 1000-talet (runsten, Vallentuna, Uppland (Sveriges runinskrifter)); i nuv. form ca 1600; runform faþurfaþur (ack.), fornsvenska faþur faþir