publicerad: 2021  
fattas fattades fattats
fatt·as
verb
fatt`as
● inte finnas på förväntad plats; konkret el. abstrakt
JFR saknas
fattas (någon)
det fattas pengar i kassan; det fattas ett led i tanke­gången
○ ibland med ton­vikt på bristande resurser eller dylikt
det fattades några miljoner för att de skulle våga ny­anställa
○ ibland äv. med ton­vikt på saknad el. längtan; spec. i ett ut­tryck i döds­annonser
allt är bra här – det är bara du som fattas; Du fattas mig. Tack för alla fina år Du gav mig
det skulle bara fattas det får absolut inte sketänk om tåget är försenat, det skulle bara fattas!
(det) skulle bara fattas annat eller fattas bara annat det är det minsta man kan begärahan lovade att er­sätta skadan på bilen och det skulle bara fattas annat
vad fattas dig? vad är det för fel på dig?vad ledsen du ser ut, vad fattas dig?
belagt sedan 1451–52 (Vadstena Kloster-Reglor); fornsvenska fat(t)as, bildn. till fat, neutr. av far, adj., 'som fattas, som brister'; jfr ur­sprung till fattig, 2få!!
Herren är min herde, mig skall intet fattas. Bibeln (1917 års övers.), Psaltaren 23:1 (Davids psalm)