publicerad: 2021  
rast rasten raster
rast·en
substantiv
● (kortare) uppe­håll under arbets­pass i skolan, arbets­livet m.m.
JFR paus
fikarast; frukostrast; lunchrast; middagsrast
(på/under) rasten
(på) rasten
(under) rasten
ta rast; tio minuters rast; klockan ringde och rasten var slut
○ spec. under resa
rastplats; rastställe
utan rast och/eller ro utan (möjlighet till) vilatio intensiva dagar utan rast eller ro
belagt sedan 1644; jfr fornsvenska rast 'vägmått, ca en halv mil'; i bet. 'vila' av tyska Rast med samma betydelse
Det bästa målet är en natt­lång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast. Karin Boye, I rörelse (i Härdarna, 1927)