publicerad: 2021  
framföra framförde framfört, presens framför
verb
fram`föra
1 äv. lös förbindelse, jfr föra fram formellt ut­tala något, i artighets­fraser el. till någon viktig mot­tagare
någon framför något/sats
någon framför något
någon framför sats
fram­föra kritik; fram­föra ett varmt tack
äv. vidare­befordra, över­bringa
fram­föra ett budskap; fram­föra en hälsning
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska framföra
2 formellt äv. lös förbindelse, jfr föra fram köra
någon framför något
fram­föra ett for­don; cyklar får inte fram­föras på gång­banan
äv. med av­seende på djur leda
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser
3 spela (sceniskt eller musikaliskt verk) in­för publik
någon framför något
stycket fram­fördes första gången 1888
äv. läsa upp för publik
fram­föra en dikt
belagt sedan 1891
framföraframförande