SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

genitiv genitiven genitiver

gen·it·iv·en

substantiv

ge`nitiv

● ett kasus som an­ger tillhörighets­förhållande el. sam­hörighet eller dylikt

JFR ackusativ, dativ, nominativ

genitivform; genitivändelse

(i) genitiv

i ut­trycket "Stock­holms slott" står "Stock­holms" i genitiv

belagt sedan 1815; av lat. (ca´sus) geniti´vus 'som ut­märker släkte eller till­hörighet'; till genus

SO

Alfabetisk lista

  geniknölarna subst.
  genital adj.
  genitalier subst.
  genitalorgan subst.
  genitalorgan (genital)
  genitiv subst.
  genitivattribut subst.
  genitivattribut (attribut)
  genitivform (genitiv)
  genitivändelse (genitiv)
  genius subst.

  Till   alla ordböcker