publicerad: 2021  
glunt glunten gluntar
glunt·en
substantiv
ofta plur. en­dera av ett 30-tal duettsånger för baryton och bas som handlar om student­livet i Upp­sala på 1840-talet
gluntsångare
sjunga gluntar; Wennerbergs berömda gluntar
äv. om studenten i dessa sånger
Glunten och Magistern
belagt sedan 1847; sv. dial. glunt 'pojke'; av ovisst urspr.; trol. besläktat med glytt