publicerad: 2021  
jäkt jäktet
jäkt·et
substantiv
● högt tempo på grund av (känsla av) tids­press
JFR 1fläng, hets 2, stress
nyhetsjäkt; storstadsjäkt
jäkt (efter någon/något)
jäkt (efter någon)
jäkt (efter något)
stress och jäkt; det är ett jäkt dagarna i ända för många småbarns­föräldrar
○ äv. om verksamhet som känne­tecknas av detta
komma bort från allt jäktet
belagt sedan 1839; jfr fornsvenska iäkt 'jakt'; sidoform till jakt