publicerad: 2021  
jämra sig jämrade jämrat
verb
jäm`ra sig
ge ifrån sig lång­draget gnyende eller ylande läte vanligen på grund av sorg el. smärta; om människa el. djur
någon/något jämrar sig (över något/att+verb/sats)
någon jämrar sig (över något)
någon jämrar sig (över sats)
någon jämrar sig (över att+verb)
något jämrar sig (över något)
något jämrar sig (över sats)
något jämrar sig (över att+verb)
den skad­skjutna räven jämrade sig bak­om buskaget; den sjuke jämrade sig i högan sky
äv. med mindre ton­vikt på ljudet ut­trycka klago­mål
han brukade all­tid jämra sig över skatterna
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan); fornsvenska iämbra; till jämmer
jämra sigjämrande, jämmer