publicerad: 2021
käbbla
käbblade käbblat
verb
●
vardagligt
ibland med partikelnemot
smågräla om oväsentligheter
käbbla emot (någon)
käbbla (om någon/något/sats) (med någon)
käbbla (om någon) (med någon)
käbbla (om något) (med någon)
käbbla (om sats) (med någon)
käbbla inte om struntsaker!; han ska alltid käbbla emot
belagt sedan 1639;
äldre även käppla, sv. dial. käbbas, motsvarande lågtyska kabbelen, kevelen med samma betydelse; trol. nära besläktat med
käft
käbblakäbblande, käbbel