publicerad: 2021
klar
klart klara
adjektiv
1
fri från allt som fördunklar särsk. i fråga om syn- och hörselintryck
klart badvatten; klar buljong; en klar blick; klara gossröster
○
spec. om himmel (och väderlek)
molnfri
höstklar
varmt och klart väder; solen sken från en klar himmel
○
äv. bildligt, spec.
intellektuellt redig om person, tankeprodukt eller dylikt
en klar framställning; ge klart besked; han är väldigt klar i huvudet
○
spec. äv. i uttryck för förståelse
allt stod plötsligt klart för honom; han har klart för sig att han måste be om ursäkt; först då blev hon klar över det rätta sammanhanget
bli på det klara med något
komma att förstå någotkampanjen mot tobak syftar till att få ungdomar att bli på det klara med att rökning är skadligt
få klart för sig
förståbesvikelsen var stor när hon fick klart för sig att tiden bara räckte till en fjärdeplats
i klara verba
se
verba
klar som kristall
fullständigt klarresonemanget var klart som kristall
kusten är klar
se
kust
vara klar i knoppen
se
knopp
vara klart som korvspad/dagen
vara helt klartdet är klart som korvspad att ett nytt läkemedel inte är lika utforskat som ett gammalt
2
som inte kan förnekas
det är väl klart att han kommer; naturligtvis måste barn få uttrycka sin mening, den saken är ju klar
○
äv.
avgjord eller tydlig
en klar majoritet; en klar fingervisning; hans portion var klart större än hennes (adverbial)
belagt sedan 1400–25
Heliga Birgittas uppenbarelser
3
som bringats till resultat
SYN.
färdig 1
klar (att+verb)
maten är klar; nu är disken klar
○
äv. om person som slutfört något
han är klar med sin utbildning
○
ibland med bibetydelse av beredskap eller dylikt
hon är klar att ge sig i väg
klappat och klart
se
klappa
klara färdiga gå
en startformel vid mer informella tävlingar:
finalisterna ställde upp sig på löparbanan och funktionären ropade klara färdiga gå
saken är klar
se
sak
belagt sedan 1467
Arboga stads tänkebok
4
särskilt sjöfart
i vissa uttryck
fri från något som minskar framkomligheten
båten gick klar från grundet
belagt sedan 1855
