publicerad: 2021
knorra
knorrade knorrat
verb
1
småmuttrande klaga men inte göra något åt orsakerna till missnöjet
någon knorrar (på någon)
någon knorrar (om/över något/sats)
någon knorrar (om något)
någon knorrar (om sats)
någon knorrar (över något)
någon knorrar (över sats)
folk knorrade över de stigande priserna
belagt sedan 1457–64 (Skrifter till uppbyggelse från medeltiden);
fornsvenska knorra; i sv. dial. även 'spinna' (om katten); gemensamt germanskt ord, besläktat med
knarra; ljudhärmande
2
kurra
något knorrar
magen knorrar när hon är hungrig
belagt sedan 1662