publicerad: 2021
samling
samlingen samlingar
saml·ing·en
substantiv
1
det att bringa samman något till en uppsättning i visst syfte
SE
samla
en samling (något/några)
en samling (något)
en samling (några)
en samling (av/med något/några)
en samling (av något)
en samling (av några)
en samling (med något)
en samling (med några)
○
ofta om resultatet, särskilt om förhållandevis enhetlig uppsättning som samlats för visst syfte, spec. konstnärligt
museets samlingar; en värdefull samling franska impressionister; en användbar samling verktyg; en samling artiklar som belyser miljöproblemen
○
äv. försvagat om mer tillfällig anhopning etc.
en brokig samling; en salig samling av begagnade bilar; knappast ett bostadsområde, snarare en samling baracker; boken innehåller en osystematisk samling iakttagelser
○
spec. om grupp av personer
nedsättande
en samling kverulanter
belagt sedan 1733;
jfr fornsvenska samning 'samling'
2
det att komma tillsammans ofta för att diskutera el. förbereda något
SE
samlas
lagledaren beordrade samling en timma före avspark
○
äv. i mer högstämda sammanhang
statsministern manade till nationell samling efter katastrofen
○
äv. om organisation eller dylikt som uppkommit genom att personer samlats kring något
kristen demokratisk samling
○
äv.
uppslutning
en bred samling för att rädda museet
belagt sedan 1741
3
psykisk skärpning
inre samling och meditation
belagt sedan 1854
Samling vid pumpen, Tunabergare hitåt!
Alfred har di slaji, så han ligger å blör. Ulf Peder Olrog, Rosenbloms visor 1 (1945)
Alfred har di slaji, så han ligger å blör. Ulf Peder Olrog, Rosenbloms visor 1 (1945)