publicerad: 2021  
lagföra lagförde lagfört, presens lagför
verb
la`gföra
● stämma (person) in­för dom­stol
lagföra någon/något (inför något)
lagföra någon (inför något)
lagföra något (inför något)
gärnings­männen greps och lag­fördes
○ någon gång äv. beivra (brott) in­för dom­stol
brottet har än­nu inte lag­förts
belagt sedan 1554
lagföralagförande, lagföring