SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

oenolog oenologen oenologer

eller

enolog enologen enologer

oeno·log·en, eno·log·en

substantiv

[önolå´g] el. [enolå´g]

● vinkännare

belagt sedan 1986; jfr franska œnologiste, ænologue och da. ønolog; se ur­sprung till oenologi

SO

Alfabetisk lista

  oemotsäglig adj.
  oemottaglig adj.
  oengagerad adj.
  oenig adj.
  oenighet (oenig)
  oenolog subst.
  oenologi subst.
  oense adj.
  oerfaren adj.
  oerhörd adj.
  oersättlig adj.

  Till   alla ordböcker