publicerad: 2021  
provins provinsen provinser
provins·en
substantiv
provin´s
1 mest vid beskrivning av äldre el. ut­ländska förhållanden större lands­del som bildar en administrativ enhet ut­görande t.ex. ett statligt el. kyrkligt förvaltnings­område
JFR guvernement, län 1
en provins (av/i något)
en provins (av något)
en provins (i något)
en av­lägsen provins i det romerska riket; Sveriges provinser runt Öster­sjön under stormakts­tiden
○ spec. (i bestämd form) ibland något ned­sättande lands­orten
provinstidning
en trupp från Dramaten turnerade i provinsen
belagt sedan ca 1595; av lat. provin´cia 'upp­drag; ämbete; provins'; jfr ur­sprung till provensal
2 nu­mera mindre brukligt den största indelnings­gruppen vid (naturlig) systematisering av växt- och djur­riket om­fattande en el. flera besläktade klasser
JFR division 4, stam 3
en provins (av något)
provinsen ryggrads­djur
belagt sedan 1861
3 växt­geografiskt om­råde med viss, enhetlig flora
belagt sedan 1857