publicerad: 2021
sakfälla
sakfällde sakfällt, presens sakfäller
verb
●
ålderdomligt
döma skyldig
sakfälla någon (för något/att+verb/sats)
sakfälla någon (för något)
sakfälla någon (för sats)
sakfälla någon (för att+verb)
belagt sedan mitten av 1300-talet (Konung Magnus Erikssons Landslag);
fornsvenska sakfälla
sakfällasakfällande, sakfällning