publicerad: 2021
kadens
kadensen kadenser
kad·ens·en
substantiv
1
harmonisk avslutning av musikstycke enl. vissa regler
JFR
slutfall
halvkadens; helkadens
bedräglig kadens
○
ibland bildligt om avslutningar i allmänhet
2
improvisation som skjuts in mot slutet av (del av) musikstycke ursprungligen för att ge solisten tillfälle att visa sin skicklighet
solokadens
kadensen i första satsen av Beethovens violinkonsert
belagt sedan 1788