publicerad: 2021  
streck strecket, plural streck, bestämd plural strecken
streck·et
substantiv
1 kortare upp­ritad linje ibland med spec. inne­börd
streckteckning; bakstreck; bindestreck; pennstreck; snedstreck; taktstreck; tankstreck; tuschstreck
hon drog ett kraftigt streck under ordet; de vita strecken markerar övergångs­ställe
spec. om kort linje på mät­instrument
gradstreck; skalstreck
äv. om annan lång­smal före­teelse
hennes mun blev till ett smalt streck
äv. (mer el. mindre) bildligt, spec. om (markering av) gräns mellan bättre och sämre lag
streckdramatik; streckmatch
laget hamnade under strecket och gick allt­så inte till slut­spel
spec. äv. om avgränsning, stopp eller dylikt
sätta streck för debatten
dra/stryka ett streck över något bestämma sig för att glömma någotofta en oförrätt eller dylikt: nu har freden äntligen kommit, och de flesta verkar villiga att stryka ett streck över det förgångna
ett streck i räkningen ett oväntat hinderi planering eller dylikt: kommun­styrelsens beslut inne­bär ett streck i räkningen för det planerade hotell­bygget
hålla streck något ålderdomligtförlöpa enligt planernabygg­planerna håller streck och om en månad flyttar de första hyres­gästerna in
under strecket på en speciell av­delning i tidningenvilket vanligen markerar att inne­hållet är på en avancerad nivå
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska, sv. dial. strik; gemensamt germanskt ord, besläktat med strejk, strigel
2 lina där tvättade kläder hängs upp till tork vanligen utom­hus
han tog ner tvätten från strecket
belagt sedan 1765; av lågtyska strik med samma betydelse; samma ord som streck 1
3 busigt och småelakt på­hitt
SYN. rackartyg JFR spratt
belagt sedan ca 1570; av tyska Streich med samma betydelse; av samma urspr. som streck 1