publicerad: 2021  
strila strilade strilat
verb
stri`la
1 rinna i fina strålar
JFR flyta 2, sila 2
något strilar (någonstans)
ett ljud­löst strilande sommarregn; hon lät dusch­vattnet strila över an­siktet
belagt sedan 1713; sv. dial. strila; till 1stril!!
2 låta rinna i fina strålar
någon strilar något (på/över något)
någon strilar något (på något)
någon strilar något (över något)
han strilade vatten över plantorna
belagt sedan 1679
strilastrilande, strilning, 2stril