publicerad: 2021  
uppfattning upp­fattningen upp­fattningar
upp|­fatt·ning·en
substantiv
upp`fattning
1 vanligen i sammansättn. det att kunna uppfatta med (något av) sinnena
uppfattningsförmåga; hörseluppfattning; smakuppfattning
uppfattning (av någon/något)
uppfattning (av någon)
uppfattning (av något)
hans upp­fattning hade blivit långsammare efter sjukdomen
belagt sedan 1841
2 personligt sätt att betrakta och bedöma något
SE uppfatta 2 SYN. mening 1, åsikt
kroppsuppfattning; religionsuppfattning; rättsuppfattning; verklighetsuppfattning
en all­män upp­fattning; en ut­bredd upp­fattning; en bestämd upp­fattning; en av­vikande upp­fattning; ändra upp­fattning; dela någons upp­fattning
en uppfattning (om någon/något/sats)
en uppfattning (om någon)
en uppfattning (om något)
en uppfattning (om sats)
religiös upp­fattning; den förhärskande upp­fattningen; han ville själv bilda sig en upp­fattning om läget; han hade en hög upp­fattning om henne; enligt min upp­fattning borde samtliga av­gå; de har skilda upp­fattningar om barnens upp­fostran
○ ibland med an­tydan om oenighet
det finns olika upp­fattningar om bokens värde
belagt sedan 1814