publicerad: 2021  
vraka vrakade vrakat
verb
vra`ka
1 sortera ut och förkasta
någon vrakar (bland några)
välja och vraka se välja
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Svenska Böner från medeltiden); fornsvenska vraka; av lågtyska wraken med samma betydelse; sidoform till vräka
2 med partikelnbort sälja till vrak­pris
någon vrakar (bort) något
hundra­tals mattor vrakades bort
belagt sedan 1902; till vrak
3 ålderdomligt driva (med driv­garn)
någon vrakar
belagt sedan 1865 i bet. 'fiska med drivgarn'; jfr fornsvenska, sv. dial. vraka 'driva'; sidoform till vräka
vrakavrakande, vrakning