tryckår: 2009
öm`het
substantiv ~en
öm·het·en1tillstånd med uppkommande smärta vid beröring eller rörelse
med.ömheten i knäet bara tilltogömhet (i ngt)sedan 1680jfr fornsv. ömhet ’svaghet; skröplighet’
2det att ha och ge uttryck för varma, vårdande och beskyddande känslor
komm.psykol.ömhetsbehovömhetsbetygelseömhetslängtanömhetstörsthon älskade honom inte längre men kände en stor ömhet för honomömhet (för/mot ngn)sedan ca 1730Allt är ömhet, allt är smekt av händer. Herren själv utplånar fjärran stränder.Pär Lagerkvist, Det är vackrast när det skymmer (i Kaos, 1919)
