SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
un`dervegetation substantiv ~en ~er under|­veget·at·ion·enväxtlighet under träd (i skog) bestående av buskar, unga träd, örter, mossor m.m. bot.trädens höga, täta kronor gjorde undervegetationen glesibl. bildligt om mer el. mindre dolda (och vanligen inte accepterade) före­teelseren o­täck undervegetation av främlings­fientlig våldsdyrkansedan 1908