SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vbrott substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en av|­brott·ettill­fälligt uppe­håll i förlopp fri­villigt el. o­frivilligt; med ton­vikt antingen på pausen el. på momentet före admin.af.tid.JFRcohyponympauscohyponymuppehåll 1cohyponym1stopp 1 strömavbrotttrafikavbrottde arbetade 36 timmar utan avbrottett väl­kommet avbrott i förhandlingarnaavbrott (av/i ngt)sedan 1734