SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
befall´ning substantiv ~en ~ar be·fall·ning·enorder mil.tid.ge en befallninglyda en befallningåt­lyda en befallningmordet ut­fördes på befallning av maffia­ledarenkunskap upp­står inte på befallningen befallning (om ngt/att+V/SATS), en befallning (att+V/SATS)sedan 1436uppbudsbrev på hemman i finska Borgå (Arwidsson)fornsv. befalning