SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
befolkning [-fål´k-] substantiv ~en ~ar be·folk·ning·ensamman­fattningen av alla in­vånare i visst om­råde t.ex. stat, landskap el. stad admin.samh.befolkningsunderlagstadsbefolkningurbefolkninglandet har en befolkning på 4 miljoner människoräv. med annan indelnings­grund än geografiskJFRcohyponympopulation 1 fiskarbefolkningen befolkning (av ngra)sedan 1766