SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
eon [´n] substantiv ~en ~er eon·enofta plur. o­erhört lång eller o­begränsad tids­rymd tid.ofta i över­drifterde ägnade eoner av tid åt att hitta en lämplig inspelnings­platssedan 1809av grek. aio´n ’tid­rymd’